Vad vet du om zoroastrismen?

Zoroastrismen är en av världens äldsta idétraditioner och har haft ett betydande inflytande på filosofins och religionens utveckling i både öst och väst. Ändå är Zarathustras lära förhållandevis lite känd utanför Iran och Indien. Hos många förknippas hans namn med Nietzsches exposé om övermänniskan eller Jean-Philippe Rameaus opera. Avesta är mest bekant som en ort i Dalarna och Mazda för i regel tanken till en japansk biltillverkare som hämtar sitt namn från den zoroastriska himmelsguden. När den indiska filmregissören Sooni Taraporevala studerade i Massachusetts på 80-talet och berättade om sin bakgrund möttes hon av den spontana responsen: ”Zorro, who?!”

Här finner du som är nyfiken på att veta mer om zoroastrismen 15 frågor och svar i ämnet som förhoppningsvis kan vara berikande på olika sätt.

1. Är zoroastrier elddyrkare?

Zarathustras lära har beskrivits som ”ljusets religion” eftersom elden (ātar) har en central symbolisk betydelse i zoroastrismen. Både iranier och indoarier har sedan urminnes tid vördat elden och hållit den helig.

Yasna ceremoni i Mumbai, Indien. Ceremonin syftar till stärka allt som är sant och gott i existensen - Foto Kainaz Amaria
Yasna ceremoni i Mumbai, Indien. Ceremonin syftar till stärka allt som är sant och gott i existensen – Foto Kainaz Amaria

I sina Gatha-sånger hyllar Zarathustra elden som en levande sinnebild för ”den bästa sanningen” (asha vahishta) och uppmanar sina lärjungar att be framför eldens flammor (Gatha 43:9). Med tiden uppförde zoroastrier tempelbyggnader där de tände eldar och offrade till gudarna.

Många icke-zoroastrier som kommit i kontakt med zoroastrismen har uppfattat den heliga elden som ett konkret uttryck för Zarathustras lära. Zoroastrier har kallats för elddyrkare av kristna och muslimer, ofta i nedsättande betydelse. Detta synsätt saknar grund eftersom elden inte är föremål för dyrkan utan uppfattas som en ikon och levande sinnebild för sanning och upplysning. Zoroastrier kontemplerar sanningens väsen framför elden på samma sätt som ortodoxa kristna ber framför en ikon.

———

2. Är zoroastrismen världens äldsta religion?

Zoroastrismen brukar betecknas som en av världens äldsta religioner. Forskarna är oeniga om vilket århundrade Zarathustra levde under men majoriteten anser att han framförde sin filosofiska lära omkring 1000 år före vår tideräkning. Det som gör hans budskap så originellt är att han sannolikt var den förste som undervisade en universalreligion, dvs. en religion som inte vänder sig till ett specifikt folk utan till människan som sådan.

———

3. Är zoroastrismen monoteistisk?

Zarathustra. Nutida iranskt porträtt - Foto Ashk Dahlén
Zarathustra. Nutida iranskt porträtt – Foto Ashk Dahlén

Zoroastrismen brukar beskrivas som monoteistisk. I Gatha-sångerna vänder sig Zarathustra till Ahura Mazda med hyllningar. Han anropar Ahura Mazda och söker vägledning, tröst och svar på livets gåtor. Ahura Mazda betyder den Höga Visheten och beskrivs som världens skapare och himmelsgud.

I zoroastrismen finns ett myller av lägre gudomar eller heliga väsen (yazata), såsom eld, vatten, vind, som uppfattas som heliga. Till de viktigaste gudomarna som vördats vid sidan om Ahura Mazda är fruktbarhetens gudinna Anahita och solguden Mithra.

———

4. Är zoroastrismen dualistisk?

Zoroastrismen har beskrivits som en dualistisk lära, vilket är missvisande om man med dualism avser att det finns två jämbördiga oförenliga krafter i världen. Enligt Zarathustra finns en kosmisk dualism mellan godhet och ondska, mellan liv och död som präglar tillvaron. Men godhet och ondska anses inte vara jämbördiga eftersom godheten är befriande och segrande. Den zoroastriska livssynen kan därför beskrivas som positiv, dynamisk och progressiv.

———

5. Är Ahura Mazda skapare av gott och ont?

Ahura Mazda är godhetens källa och har skapat världen i ett gott tillstånd. Allt gott härrör från Ahura Mazda. Till skillnad från den gud som vi möter i de abrahimitiska religionerna tillskrivs inte Ahura Mazda negativa egenskaper såsom ilska, våldsamhet eller själviskhet. Ahura Mazda är genomgod.

———

6. Varför finns det ondska i världen?

Nutida målning av Spenta Mainyu - Persian DNA
Nutida målning av Spenta Mainyu – Persian DNA

Zarathustra lär att det sedan begynnelsen har funnits två krafter i världen – två tankeinriktningar – som beskrivs i Gatha-sångerna som tvillingar. Det ena är det konstruktiva tänkesättet (spenta mainyu) och det andra är det destruktiva tänkesättet (angra mainyu). Konflikten mellan dessa två principer genomsyrar all existens. Ahura Mazdas skapelse är god men åldrande, sjukdom, farsot, naturkatastrof och död gör intrång i den och skapar kaos. Alla dessa fenomen tillskrivs angra mainyu i zoroastrismen.

Det är genom spenta mainyu som Ahura Mazda närvarar i världen och därför har denna princip under olika perioder uppfattats som en emanation, en helig ande eller ett aktivt förnuft.

———

7. Är Ahura Mazda allsmäktig?

Genom att hävda att Ahura Mazda uteslutande är skapare av goda ting har zoroastrismen en genialisk lösning på teodicéproblemet. Ahura Mazda är god och vis, men tillerkänns inte allmakt. I stället utspelar sig den avgörande konflikten mellan gott och ont på det etiska planet. Människan har genom sin fria vilja en utslagsgivande roll i godhetens seger över ondskan.

———

8. Är människans fria vilja absolut?

Den fria viljan betraktas som absolut hos Zarathustra. Människan är född fri men konflikten mellan gott och ont, mellan sant och falskt, utspelar sig samtidigt i hennes sinne vilket stör hennes tankeverksamhet och avleder hennes uppmärksamhet. Allt har enligt zoroastrismen sin grund i individens tankar. Genom att människan inriktar sina tankar på godhet och tar aktiv ställning för godheten anses hon bidra till livets förnyelse och banar väg för kosmos seger över kaos. Hon är Ahura Mazdas vän och hjälpare.

———

9. Hur skiljer man på rätt och fel?

I sina Gatha-sånger framhåller Zarathustra att livets mening är att ge plats åt glädje och lycka. Han lär att människan är upphov till sin egen lycka och sitt eget lidande. Allt har sin grundval i hennes tänkande och kunskap, alltså hennes mentala processer. För att skilja på sant och falskt behöver människan vetenskaplig kunskap. Men i etiska frågor som rör vad som är rätt och fel kan hon inte bara förlita på förnuftet utan måste söka svaren i samvetets röst (sraosha).

Parser i bön. Oljemålning från 1900 av den engelske konstnären Horace van Ruith
Parser i bön. Oljemålning från 1900 av den engelske konstnären Horace van Ruith

Andemeningen i Zarathustras etik är att goda, konstruktiva tankar kommer till uttryck i konstruktiva ord och handlingar, vilket föder gott samvete och glädje. Destruktiva tankar är på samma sätt orsak till destruktiva ord och handlingar som i sin tur frammanar dåligt samvete och lidande.

Människan är alltså vad hon aktivt gör av sina tankar och erfarenheter. Denna föreställning uppvisar likheter med den kognitiva psykologins uppfattning att vi genom vårt tänkande skapar den verklighet som vi svarar och reagerar på.

I många situationer är det dock inte helt lätt att skilja mellan rätt och fel, mellan gott och ont. Ett särdrag som utmärker Zarathustras Gatha-sånger är att han formulerar sin lära i form av frågor utan klara, färdiga svar. Han tycks mena att svaren på livets hemligheter är förborgade i de frågor som vi ställer. När vi frågar uppriktigt och med öppet sinne kommer svaren till oss genom samvetets röst (Gatha 43:12).

För att få ett lyckligt liv måste människan enligt Zarathustra också söka aktivt stöd och upplysning från Ahura Mazda och dennes sex manifestationer eller Amesha Spenta (de Heliga Odödliga), framför allt Asha (Sanningen) och Vohu Manah (det Goda Sinnet). I öppningsversen i Gatha-sångerna anropar han Ahura Mazda och ber om glädje och lycka för människan:

O Ahura Mazda!
Med utsträckta händer kallar jag på Dig
och ber uppriktigt om glädje och lycka!
[…]
Jag nalkas Dig med den kunskap
som det Goda Sinnet skänker
så att jag med Sanningens ljus
kan välkomna all den fröjd
som ryms i vår tvåfaldiga existens,
kroppens och sinnets –
och kan leda människorna
genom ljusets hänförelse
till glädje och lycka. (Gatha 28:1-2)

———

10. Kan zoroastrismen kallas frihetens filosofi?

Zarathushtra. The Prophet from Ancient Persia. Amar Chitra Katha Comics från 1980
Zarathushtra. The Prophet from Ancient Persia. Amar Chitra Katha Comics från 1980

Zarathustra var en av de första filosoferna som slog vakt om människans värdighet och rättskänsla genom att framhålla hennes fria vilja och förmåga att själv avgöra vad som är rätt och fel. Hans uppmaning var uttryckligen liberal: ”Följ inte mig utan följ era egna huvuden!”

I zoroastrismen definieras religion som det vakna och tänkande samvetet (daēna) i människan. Samvetsfrihet, eller friheten att följa sin egen övertygelse, betraktas som en grundläggande mänsklig rättighet hos Zarathustra.

Som framgår av hans Gatha-sånger måste varje individ ha möjlighet att utforma och fritt påverka sitt eget liv:

O Ahura Mazda!
Du skapade människans själsliga förmögenheter,
hennes samvete och intellekt,
genom Din tanke.

Du blåste livsande i människans kropp
och begåvade henne med förmåga att tala och handla.

Fördenskull skall hon själv välja livsväg
oavbrutet och av egen fri vilja. (Gatha 31:11)

Ordet daēna är intressant nog kognat med grekiskans gnosis som betyder kunskap och insikt. Gnosis hade liksom daēna ursprungligen en allmän  filosofisk betydelse men blev med kristendomen liktydigt med religiös insikt. Avestiskans daēna lånades in i arabiskan under sasanidisk tid och fick innebörden världsåskådning eller religion (dīn).

———

11. Kan man konvertera till zoroastrismen?

Framhållandet av människans valfrihet kommer till uttryck i att ingen zoroastrier ”föds in” i religionen. Varje zoroastrisk pojke och flicka upptas i stället i religionen genom en särskild ceremoni (navjote) när han eller hon har nått mogen ålder.

De zoroastriska lärde är kluvna i frågan om konvertering till zoroastrismen. Man anser att zoroastrismen är en universell religion och framhåller att Zarathustra välkomnade konvertering som grundar sig på ett fritt individuellt val. Enligt en senmedeltida parsisk legend vid namn Qesse-ye Sanjān ställde den hinduiske kungen Jadi Rana ett villkor för att den första gruppen zoroastrier från Iran skulle få en fristad i Gujarat, nämligen att de skulle hålla sina traditioner för sig själva och inte bedriva någon proselytism. De parsiska lärde som motsätter sig konvertering hänvisar till detta forna löfte som deras förfäder gav på 700-talet.

———

12. Vad är en mager?

Tre zoroastriska mager. Bysantinsk målning i Basilica di Sant'Apollinare Nuovo i Ravenna - Foto Ashk Dahlén
Tre zoroastriska mager. Bysantinsk målning i Basilica di Sant’Apollinare Nuovo i Ravenna, Italien – Foto Ashk Dahlén

Svenskans ”mager” är ett lånord från fornpersiskans magu och namnet på en zoroastrisk lärd. I Europa har de zoroastriska lärde särskilt förknippats med astronomi. De tre vise männen som omnämns i Matteusevangeliets andra kapitel var mager men i en del Bibelöversättningar återges ordet bara med ”stjärntydare”. När Marco Polo besökte Persien på 1200-talet påstod han sig ha funnit de tre vise männens gravar i staden Saveh som ligger belägen sydväst om dagens Teheran. På modern persiska kallas en zoroastrisk lärd för mobed.

———

13. Finns det kvinnliga zoroastriska präster?

Av Gatha-sångerna framgår att flera av Zarathustras närmaste lärjungar var kvinnor, däribland Vishtaspas hustru Hutaosa. I ett kapitel beskrivs hur Zarathustras yngsta dotter själv förrättar sin egen vigsel med sin blivande make. Hos Zarathustra görs ingen som helst skillnad mellan män och kvinnor. Likaså i Avesta omnämns män och kvinnor i jämställda ordalag. Kvinnor har samma tillgång till utbildning som män och leder offerceremonier.

Mahshad Khosraviani har genomgått zoroastrisk utbildning i Iran och blev Kanadas första kvinnliga mobed 2012
Mahshad Khosraviani genomgick zoroastrisk utbildning i Iran och blev Kanadas första kvinnliga mobed 2012

Under antiken hade kvinnan allmänt sett en framstående roll i zoroastriska samhällen. I det akemenidiska perserriket var kvinnans juridiska och ekonomiska ställning närmast jämställd med mannens. Zoroastriska kvinnor gjorde yrkeskarriär, deltog i fälttåg och reste på egen hand. Trots detta vittnar den zoroastriska litteraturen från sasanidisk tid om diskriminerande lagar och seder mot kvinnor, vilket förefaller ha varit en senantik hellenistisk påverkan.

Prästyrket har tills nyligen varit förbehållet män men 2011 prästvigdes den första gruppen zoroastriska kvinnor i Teheran efter ett historiskt beslut av Irans prästsamfund (anjoman-e mobedān). Kvinnor prästvigs numera även i församlingar i USA och Kanada.

———

14. Hur är zoroastrismens förhållande till andra religioner?

Zoroastrismen är en efterföljare till den indoiranska religionen som är ursprunget till hinduismen och i förlängningen till buddhismen. Zarathustras Gatha-sånger påminner till både sin språkliga form och sin tematik om de indiska vedaskrifterna, i synnerhet Rigveda. Historiskt sett har zoroastrismen haft ett stort inflytande på judendomen och kristendomen och i förlängningen även på islam. Judar och greker kom i kontakt med zoroastrismen efter Kyros den stores erövring av Babylon och Mindre Asien på 500-talet före vår tideräkning. Vandrande zoroastriska mager besökte Aten och satte sin prägel på jonisk naturfilosofi och astronomi.

———

15. Hur influerades Nietzsche av Zarathustra?

Friedrich Nietzsche (1844-1900)
Friedrich Nietzsche (1844-1900)

Also sprach Zarathustra (Så talade Zarathustra) använde Nietzsche Zarathustragestalten för att förmedla sin filosofi. Motivet till att han valde Zarathustra var att han ansåg att idén om att människans fria vilja och sanningsdygd ska vara vägledande för människan och inte den moral som förespråkas av samhällets institutioner.

Nietzsche lät på så sätt den iranske filosofen förkunna hans egna tankar om guds död, övermänniskan och ondskans problem med förebilder från bland annat Avesta.

Also sprach Zarathustra räknas till Nietzsches mest berömda och originella arbete.

Annonser