Vem var Zarathustra?

O Ahura Mazda!
Jag vänder mig till Dig
med utsträckta händer,
med uppriktigheten hos en fri människa
och med styrkan från goda tankar.

Jag lovprisar Dig
i Sanningens ljus
med vers, glädje och sång. (Gatha 50:8)

Filosofen, diktaren och profeten Zarathustra levde och verkade i nordöstra Stor-Iran i början av 1000-talet före vår tideräkning. Hans namn betyder ”ägare av gyllene dromedaren” eller möjligen ”det gyllene ljuset”. Grekerna kallade honom för Zōroastrēs varifrån namnet på hans filosofi och religion härstammar.

Zoroaster. Målning av den ryske konstnären Nicholas Roerich (1931)
Zoroaster. Målning av den ryske konstnären Nicholas Roerich (1931)

Zarathustra tillhörde den iranska släkten Spitama som bara några århundraden tidigare hade bosatt sig i trakten öster om Kaspiska havet i samband med den ariska folkvandringen från de sydryska stäpperna. Han föddes i en förnäm prästfamilj. Hans far hette Pourushaspa och hans mor Dughdova. Samhället levde på åkerbruk och boskapsskötsel.

Det finns många legender om Zarathustras tidiga liv. Han gifte sig i ung ålder med Huvovi och paret fick sex barn tillsammans. Enligt traditionen framträdde Zarathustra som filosofisk lärare och profet vid trettio års ålder. Han sade sig ha mottagit upplysning från Ahura Mazda (den Höga Visheten), en upplysning som hade formen av förtroliga samtal, och lockade till sig skaror av anhängare. En av hans första utläggningar börjar med orden:

O ni som kommit från nära och fjärran!
Jag har tankeväckande ord att berätta
för dem bland er som söker klar visdom
och för dem bland er som redan funnit det.

Låt mig åskådliggöra det ljus
som finns i överflöd och som lyser behagligt
så att glädjen och lyckan blir er. (Gatha 30:1)

Zarathustra var en begåvad poet och klädde sitt budskap i inspirerande verser. Hans samlade hymner fick namnet gāthā som betyder ”sång” på avestiska. Ordet gāthā är kognat med sanskrits gitā. Termen Gatha-sångerna är därför en tautologi men den är vedertagen på europeiska språk.

Nutida iransk målning av Zarathustra - Persian DNA
Nutida iransk målning av Zarathustra – Persian DNA

Kärnan i Zarathustras lära var tillbedjan av Ahura Mazda och vördnad för naturens fyra element. Han slog vakt om människans värdighet och rättskänsla och betraktade hennes fria vilja som okränkbar. Kampen mellan gott och ont, mellan sanning och falskhet, mellan kosmos och kaos hade en central roll i hans lära och kan sägas spegla konflikten i det dåtida samhället mellan två livsformer, den nomadiska och den  åkerbrukande.

Zarathustra värnade om det fredliga åkerbruket och vände sig mot de krigiska nomadstammar som med sina räder injagade skräck hos den bofasta befolkningen. Med utgångspunkt i Gatha-sångerna framstår han som en av historiens första förespråkare av icke-våld:

Den som söker det Goda Sinnet
i Sanningens ljus
skall skingra sin vrede
och frigöra sina tankar från våld.

Det Goda Sinnet är den fridsammes vän.
O Ahura Mazda!
Den fridsamme skall träda in i Din boning. (Gatha 48:7)

Zarathustra var en av de tidigaste filosoferna som värnade om individens frihet att tänka, tala och handla som grundläggande värde:

Hör med era öron det som är det högsta goda.
Begrunda med insikt och eftertanke
och spegla era tankar i eldens låga
när ni står inför valets händelse.

Var och en av er,
man och kvinna,
väljer av egen fri vilja
i varje stund
och efter egen urskillning. (Gatha 30:2)

Hans etiska grundsyn är lättfattlig och praktisk, och finns uttryckt i Gatha-sångernas vackra levnadsregel:

Goda tankar, goda ord, goda handlingar. (Gatha 53:1)

Detta djupt etiska och frihetliga budskap väckte anstöt hos ledarna och prästerna i hans hemtrakt. Av att döma från Zarathustras egna ord var det särskilt hans fördömande av den gammaliranska religionens blodiga tjuroffer och överdrivna bruk av berusningsmedel som förargade prästerna. I Gatha-sångerna berättas hur Zarathustra träder fram till kons räddning men att han tvingas utvandra för att undvika blodsutgjutelse.

Zarathustra talar inför Vishtaspa - Foto Ashk Dahlén
Zarathustra talar inför Vishtaspa – Foto Ashk Dahlén

Efter flera års vandring tas Zarathustra emot och finner en fristad i Kavi Vishtaspas furstendöme i Baktrien, det nuvarande Balkh. Vishtaspa och hans hustru Hutaosa anammar den nya läran som får sin spridning i hela området. I den zoroastriska litteraturen beskrivs hur Zarathustra låter plantera ett cypressträd som symbol för religionen. Än i dag uppfattas cypresser som heliga bland zoroastrier och är föremål för särskild vördnad.

Zarathustras senare liv är höljt i dunkel men hans lära fick snabbt sin spridning över hela den iranska högplatån. På 400-talet anammades den av det persiska hovet vilket de akemenidiska kungarnas inskrifter i Persepolis och Bisutun vittnar om. Genom Kyros den stores erövring av Babylon kom flera folk i kontakt Främre Asien och Nordafrika i kontakt med zoroastrismen vilket bidrog till filosofiska och religiösa influenser i olika riktningar.

Bevingad sfinx från Dareios palats i Susa, Louvren - Foto Ashk Dahlén
Bevingad sfinx från Dareios palats i Susa, Louvren – Foto Ashk Dahlén

Akemeniderna hade ingen statsreligion och förde ingen omvändelsepolitik utan det rådde en utbredd tolerans i riket. Kyros är omtalad för att han befriade judarna från den babyloniska fångenskapen och lät återuppbygga Salomos tempel i Jerusalem. Judendomen influerades av zoroastrismens monoteism, moraliska dualism och eskatologi. Zoroastrisk filosofi utövade även ett långtgående inflytande på grekisk filosofi, särskilt jonisk naturfilosofi, från och med mitten av 500-talet. Jonien hade varit under persisk kulturell, intellektuell och religiös påverkan sedan Kyros  tid och bands samman med det grekiska fastlandet till följd av Alexanders erövringar.

Iranska religioner gjorde även intryck på romarna. Bland de romerska filosofer som tog Zarathustra till lärare kan man nämna Plinius den äldre som hyllade honom som den mest praktiske filosofen av alla. Zarathustras föreställning om en världsfrälsare (saoshiant) som framträder vid historiens slut togs i helleniserad form upp av kristendomen. Zoroastrismen kan även betraktas som en förelöpare till kristendomen i dess universella attityd, dramatiska syn på historien och tro på ärkeänglar.

I renässansens Europa vände sig flera kristna mystiker till en mytologisk Zarathustra som de betraktade som vishetslärare och förmedlare av en tidlös visdom. Det var först under upplysningstiden som europeiska filosofer fick en mer historisk bild av den iranske filosofen och som hans lära uppmärksammades av en bred lärd krets. Voltaire fascinerades av Zarathustras etiska dualism och Friedrich Nietzsche hyllade den iranske filosofen som historiens första moralist. Den tyske kompositören Richard Strauss komponerade ett musikstycke inspirerad av Nietzsches verk Also sprach Zarathustra (Så talade Zarathustra) och fransmannen Jean-Philippe Rameau skrev en opera med namnet Zoroastre.

Vy över ruinen i Shiz med eldtemplet Adur Goshnasp från 300-talet på berget Asnavand i nordvästra Iran
Vy över ruinen i Shiz med eldtemplet Adur Goshnasp från 300-talet på berget Asnavand i nordvästra Iran

I Zarathustras hemland Iran var zoroastrismen den dominerande religionen över hela den iranska högplatån under mer än ett tusen år. Under de parthiska och sasanidiska dynastierna hölls flammorna levande i eldtemplen och de zoroastriska högtiderna firades med pompa och ståt bland alla samhällsgrupper.

När araberna invaderade landet på 640-talet förlorade zoroastrismen sin status som statsreligion och utsattes för diskriminerande lagar. De sasanidiska palatsen plundrades och eldtempel omvandlades till moskéer. Många zoroastrier tog sin tillflykt till Kina och Indien. I takt med att stora skaror iranier blev muslimer kom zoroastrismen att påverka utformningen av islam i Iran, i synnerhet sufismen och shiitisk islam har inslag som kan spåras till zoroastrisk filosofi och religion.

Idag beräknas det finnas 150 000 zoroastrier i världen, varav det stora antalet är koncentrerade till Indien, Iran och USA. Zoroastrierna i Indien kallas ofta för parser eftersom de är ättlingar till de perser flydde österut i vågor under medeltiden.De tillhör i dag en privilegierad klass i det indiska samhället och har haft en nyckelroll i framväxten av det moderna Indien. Till berömda nutida parser hör dirigenten Zubin Mehta, rocklegenden Freddy Mercury (född Farrokh Bulsara) och industrimannen Ratan Tata, ledare för Indiens största bolagsgrupp.