Introduktion

Välkommen till denna webbplats som vill kasta nytt ljus på en av världens äldsta filosofiska och religiösa traditioner: zoroastrismen.

Zoroastrismen beskrivs i regel som en religion och är sannolikt den minst kända av världsreligionerna. Den anses även vara en praktisk filosofi eller etik, ett synsätt som stämmer väl överens med religionens grundsatser.

Zoroastrismen vilar på tillbedjan av himmelsguden Ahura Mazda (Höga Visheten) och vördnad för naturens fyra element: eld, jord, vatten och luft.

Zoroastrier kallar själva sin religion för mazdā-yasna (prisande av Visheten) eller vaŋuhī daēnā (den goda religionen). Termen ”zoroastrism” myntades först 1874 av den engelske orientalisten Archibald Sayce.

Zarathustra. Detalj av Raphaels 'Skolan i Aten' från 1509. Apostoliska palatset, Vatikanen
Zarathustra. Detalj av Raphaels ‘Skolan i Aten’ från 1509. Apostoliska palatset, Vatikanen

Zoroastrismens uppkomst förknippas med filosofen och profeten Zarathustra som levde i östra Iran någon gång omkring år 1000 före vår tideräkning. Vissa förlägger hans födelse till några århundraden senare vilket är tvivelaktigt av språkhistoriska skäl.

På bilden till höger är Zarathustra avbildad i Raphaels Skolan i Aten från 1509 med en stjärnglob i handen.

Zoroastrismens allmänmänskliga och etiska inriktning finns samlad i dess centrala levnadsregel:

Goda tankar – goda ord – goda handlingar

Humata – Hukhta – Huvarshta

Denna vackra och kärnfulla sentens överensstämmer väl med det svenska talesättet ”Goda tankar, goda ord, sprida lycka på vår jord”.

Zoroastrismen har en dualistisk prägel eftersom människosynen kretsar kring individens fria vilja i valet mellan gott och ont, mellan sanning och lögn, mellan glädje och sorg.

Som framgår av följande utdrag ur Zarathustras Gatha-sånger uppfattas människans fria vilja som absolut inom zoroastrismen:

Var och en av er, man och kvinna, väljer i var stund, av egen fri vilja och efter egen urskillning, mellan ett av de två grundläggande tänkesätten.

Det finns två grundläggande tänkesätt, som i begynnelsen uppfattades som tvillingar och som verkar oavbrutet i människans tankar. Det ena föder goda tankar och det andra framkallar dåliga tankar. Medan den insiktsfulle väljer godhet i tanke, ord och handling väljer den okunnige ondskan [i tanke, ord och handling]. (Gatha 30:2-3)

Det rör sig alltså om ett av världens äldsta filosofiska system som kan sammankopplas med individualismens födelse i den mänskliga filosofins historia. I det andra bandet av sin klassiker Israel and Hellas (2000) spårar den amerikanske historikern John Pairman Brown individualismens spridning till det tidiga perserriket vars universella kosmopolitism genomsyrades av Zarathustras lära.

Modi Shenshai eldtempel i Surat, Indien
Modi Shenshai eldtempel i Surat, Indien

Hela den zoroastriska åskådningen präglas av en aktiv och livsbejakande stämning, kärlek för sanningen och människan uppmanas att tillägna sig kunskap, rikedom och lycka i mångsidig bemärkelse.

Som grundval för Zarathustras filosofi står människans plikt att främja det godas ständiga förnyelse (frashōkereti) i världen och att bidra till kosmos seger över kaos. Förledet i ordet frashō-kereti är kognat med svenskans ”fräsch” och ”frisk”. Begreppet rymmer alltså betydelsen ”att förfriska”.

Zarathustra förmedlade vad vi känner till inga lagar eller sociala föreskrifter. Den zoroastriska rätten uppstod under sasanidisk tid, alltså drygt ett tusen år senare. Hans lära kan därför inte beskrivas som en lagreligion utan bör definieras som en etisk filosofi för vilken individens samvete och förnuft är vägledande. Mot denna bakgrund framhåller gärna zoroastrier att zoroastrismen är avsevärt ”modern” och lätt att leva efter för vår tids människor trots att den har sina rötter i en avlägsen forntid.

Under antiken var zoroastrismen den dominerande livsformen på den iranska högplatån, i Armenien och i södra Centralasien. Den var hovets religion i olika perserriken och har haft ett betydande inflytande på filosofi och religion i både öst och väst. I dag uppskattas det finnas omkring 150 000 zoroastrier i världen, varav huvuddelen lever i Indien, Iran och USA.

På bilden överst på sidan är den akemenidiske storkungen Xerxes I avbildad framför den heliga elden i Naqsh-e Rostam, Iran. Över dem tronar symbolen för kungaglansen, en så kallad farvahar, i form av en bevingad solskiva med kungens överkropp.

Annonser